"Uppföljning räcker inte längre, utan behöver omsättas i analys och konkreta åtgärder. "
Energibranschen är i ständig förändring, men just nu går utvecklingen särskilt snabbt. Höga elpriser, nya regelverk och förändrade avgiftsmodeller påverkar vardagen i många fastighetsorganisationer.
Hur ska läget tolkas – och vad blir viktigt framåt? Här delar Oscar Jarebro, produktägare för Momentum Energi, sina spaningar och en fördjupad bild av vad som händer i branschen just nu.
Höga elpriser och effekttoppar har pressat fastighetsägare
Under vintern har många verksamheter påverkats av stigande elpriser och ökade effekttoppar. Kalla perioder innebär högre belastning på elnätet – vilket driver upp kostnaderna för uppvärmning, ventilation och belysning. Särskilt utsatta är fastigheter med äldre eller mindre effektiva system, där topparna får direkt genomslag i ekonomin.
Samtidigt skapar prisvariationerna möjligheter för de som har investerat i energieffektivisering, smart styrning eller egen elproduktion. Genom att analysera förbrukningsmönster och optimera driften går det att minska kostnaderna och stå bättre rustad inför framtida pristoppar.
Effektavgifter – paus nationellt, men inte lokalt
En av årets mest omdiskuterade frågor har varit effektavgifter på elnätskostnader.
Energimarknadsinspektionens föreskrift innebar från början att alla elnätsföretag skulle införa effektbaserade avgifter senast 2027. Den 13 mars 2026 meddelade dock regeringen att det nationella kravet pausas, efter kritik om att modellerna varit svåra att förstå och i vissa fall slagit hårt mot kunder.
För fastighetsägare innebär det att införandet inte längre är självklart överallt. Samtidigt har många nätbolag redan infört egna effektavgifter – uppskattningsvis ett trettiotal – och dessa fortsätter att gälla. Det gör att förutsättningarna kan skilja sig tydligt beroende på var fastigheten är ansluten.
Regeringen har samtidigt gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell, vilket innebär att frågan sannolikt kommer tillbaka i en annan form längre fram.
Att sprida ut elanvändningen och minska onödiga effekttoppar är därför fortsatt en viktig del i att förstå och påverka sina kostnader – både i dagens läge och inför kommande förändringar.
Nya energikrav höjer ribban
Samtidigt höjs kraven på byggnaders energieffektivitet i Sverige.
EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska vara infört i svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Boverket har redan gått ut med remissförslag på nya regler, med en planerad lagstiftning under 2026 – även om tidplanen kan komma att justeras.
Förändringarna innebär bland annat skärpta definitioner av energiprestanda och nya minimikrav för befintliga byggnader. Fokus ligger på att åtgärda de byggnader med sämst prestanda först, så att energianvändningen successivt förbättras över tid.
Som en del av detta föreslås även förändringar i energideklarationerna, där en ny högsta energiklass A0 införs för byggnader som når nära-nollenerginivå. På sikt är målet att hela byggnadsbeståndet ska vara nollutsläppsbyggnader till 2050.
För fastighetsägare innebär det ökade krav på att mäta och följa upp energiprestanda, samt att planera åtgärder i god tid. I takt med att kraven skärps blir det allt viktigare att arbeta strukturerat med uppföljning och ligga steget före med investeringar i energieffektivisering, smart teknik och tydlig dokumentation av energiprestanda.
En tydlig riktning framåt – vad innebär det i praktiken?
Utvecklingen förändrar snabbt förutsättningarna för energiarbetet. Nya initiativ från myndighetshåll och EU, i kombination med ett mer svårförutsägbart kostnadsläge och ökade interna krav på kontroll, rapportering och beslutsstöd, gör energifrågan mer komplex och allt mer verksamhetskritisk.
Det ställer högre krav på hur energianvändning följs upp, förstås och används – både i den dagliga driften och i strategiska beslut.
Detta innebär ett skifte i arbetssätt för många organisationer, där traditionell uppföljning inte längre räcker utan behöver omsättas i analys och konkreta åtgärder.
För många handlar det om en förflyttning:
- från reaktivt till proaktivt energiarbete
- från spridd information till en sammanhållen bild av energianvändningen
- från tidskrävande manuella analyser till effektiv informationsinhämtning
I en vardag där tiden blir allt mer värdefull och informationsmängden ökar handlar energiarbetet i allt högre grad om prioritering. Genom att arbeta strukturerat och fokusera på rätt nivåer och samband skapas förutsättningar att använda teknik och analys där den ger verklig effekt – och att lägga tid där den gör störst nytta.
Vill du ta del av fler omvärldsspaningar från Momentum Energi?
→ Prenumerera på nyhetsbrevet Energi i fokus.
